På jobbet för ett tag sedan fick vi på en teambuildning skriva vad vi tycker om våra arbetskamrater – hur vi uppfattades.

Kollegorna beskrev mig som glad, utåtriktad, rak, familjekär, väldigt öppen, lojal och ärlig. Det som var ”negativ” eller konstruktiv kritik var att jag i visa situationer kan uppfattas som stressad, och att jag ibland kan vilja för mycket på för kort tid.

 Skulle jag beskriva mig själv skulle det nog bli ungefär bli med samma ord. Jag uppfattar mig själv som en glad tjej som vill göra så bra ifrån mig som möjligt. Jag trivs bäst att arbeta i grupp och jag är rak och ärlig. Jag har hellre få men äkta vänner än många ytliga bekanta. Jag tycker dock om att träffa nytt folk och är inte rädd för att skapa nya kontakter. Vem vet – man kanske finner en ny nära vän?

Det är svårt att veta hur ni läsare uppfattar mig när en del av er aldrig träffat mig utan ”dömer” mig bara genom det jag skriver.

Jag hoppas att ni uppfattar mig som den jag är. En tjej som inte är rädd för att säga vad jag tycker och känner. Jag tänker inte så mycket på vad jag skriver och lägger inte ner så mycket tanke bakom mina inlägg. Det jag känner för är det jag skriver. Jag behöver inte bli omtyckt – men jag vill bli behandlad med respekt. Precis som du.

Trots att jag har nästan 200 läsare om dagen (vilket är väldigt roligt att så många kikar in och läser) skriver jag mestadels för mig själv och min närmaste krets. Som en öppen dagbok där jag kan uttrycka mina känslor och funderingar där ni får kika in i.

Hur skulle du beskriva dig själv?